Lettland
När jag precis hade kommit tillbaks kändes det inte som det skulle bli så jobbigt att fortsätta med projektet. Men ju mer jag jobbar med bilderna desto mer illa till mods blir jag. Det är ju sjukt hur de kan behandla handikappade i ett land som ligger så nära oss här. Det är inte ens de hemska bilderna som gör mig mest illa till mods utan de där barnen är glada, känns så hemskt att de inte saknar att ha en förälder för att de aldrig fått chansen, eller ens veta om hur man ska växa upp normalt.
Fatta hur hemskt det kommer bli för dom barnen som är tillräckligt klara i huvudet för att ta sig därifrån när de blir äldre och få insikten över att de blivit ivägskeppade till hem av sina egna föräldrar.
Inlägg
2 Kommentarer:
När jag tänker på det, när jag tänker på barn som växer upp med våldsamma föräldrar, när jag tänker på de som växer upp utan, skäms jag för att jag gnäller så mkt över mitt eget liv. Jag har ingenting att klaga över egentligen, känns det då. Alla har sina egna problem och bekymmer, men jag skulle aldrig vilja byta mitt liv mot någon annans.
Mjo samma här =/ fast undrar om inte barnen där har mindre bekymmer och besvär än oss andra. De lever trots allt i en liten bubbla skyddad från världen. Fast som utomstående är det hemskt att dom gör det :(
Skicka en kommentar